fordon från fordom

Till sist får jag se mig besegrad av de trilskande resterna av topplockets bultar. Efter veckor av behandling med värme och olika typer av krypolja blev det tid för mer radikala åtgärder. Det finns en viss tröskel innan man tar nästa steg i en demontering som man inser är oåterkallelig. Har jag plockat sönder motorn ytterligare innebär det nya prövningar inte minst när allt så småningom skall återmonteras. Men nu vidtog först förberedelser som att demontera motorhuven vilket är nödvändigt för att kunna komma åt på ett bättre sätt. All plocka huven av en 92:a är betydligt mer avancerat än på den sentida 96:an som kan lyftas med ett enkelt handgrepp och utan ytterligare handräckning. Här måste ett av gångjärnen skruvas loss (två bultar) och sedan kan huven lirkas loss och med en blank och oskadd huv är det nödvändigt med ytterligare händer för att huven också fortsatt skall vara blank och oskadd. Hustrun bistod i detta moment. Saabs tidiga motorkonstruktion är delad i en underdel m

Med åldern serveras allt fler Madeleinkakor. Denna morgon flimrade bilden på rälsbussen förbi på facebook och genast vaknade minnet från barndomens dagar. Till julen 1959 tillträdde min far som "föreningsmontör" i Almunge distributionsförening och med det knöts min skolgång och uppväxt till den lilla orten som på den tiden förbands med Uppsala medelst 25 km grusväg. Alternativet till grusvägen var rälsbussen som på 45 minuter tog Almunges innevånare till staden i väster. Jag kan fortfarande minnas flytten från Svartbäcken till stationssamhället strategiskt placerat mitt i den dåvarande kommunen och tillika distributionsområde för den elektricitet min far skulle ansvara för. Flytten skedde med en inlånad Opel Blitz från Thorells motor i Uppsala (innehades av min fars moster och morbror). Efter avlagt mogenhetsprov inledde jag min skolgång i Almunge kyrkskola. Under mina första sex skolåren levde denna utbildningsinrättning som en gammaldags folkskola med åtta klasser och

Har länge funderat på att skaffa en lite mer modern traktor. Min BM 200 med tillnamnet Teddy har fungerat hyggligt till lite mindre sysslor men fram för allt har jag saknat en lastare. För en tid sedan fick jag ett tips om en BM 500 med fin lastare som jag var och kollade på. Priset i förhållande till traktorns skick gjorde mig lite tveksam. Visst, en traktor med lastare får ofta sina törnar med hytten var bla. riktigt rostig och även om lastaren var verkligen fin så avstod jag den gången. Sedan har jag haft ögonen öppna men missat ett par lämpliga objekt då det verkar vara en stark efterfrågan just på en lite lagom stor traktor med bra lastare. Kanske den hittills ganska snöiga vintern gjort sitt till i detta. Men förra måndagen dök en BM 2200 upp på blocket inom lagom avstånd från Västerede och den här gången hann jag med. For iväg till Ramsele och kikade och fann en riktigt välhållen maskin med inte allt för många timmar på mätaren. Frånvaron av snabbväxel betydde också att ett oros

Karl Lindström Jag var på World Radio Ragunda,  http://www.worldradioragunda.com/ , för några dagar sedan uppenbarligen kvalificerad att delta i programmet "Gubbröra". Vi pratade släktforskning och jultraditioner. När det gäller släktforskning så har jag av och till roat mig med att leta lite i anorna. Det finns också äldre släktingar som har bidragit till att skingra dimmorna i de tidigare generationerna. Mest är där torpare och bönder, den enda mer bemärkta personen jag stött på var på min mormors sida där en Samuel Danielsson från Årby i Lagga gjorde en insats som riksdagsman för bondeståndet under det turbulenta 1750-talet. Resultatet av hans insats har dokumenterats i "Uppträdet i bondeståndet" 1755. Allt resulterade i att han dömdes till 12 dagars fängelse på vatten och bröd och förbjöds att därefter vistas på orter där riksdag hölls. Annars finns som i alla släkter de som valde att utvandra. Den som jag vetat om är min farfars bror som under sin levnad

Nu är det tålamod och väntan som gäller. Ja, jag tänker garagetankar igen. De avbrutna bultarna i 92:ans motorblock är en verklig utmaning. Efter lån av riktiga verktyg för att ta ur trilskande och avbrutna bultar trodde nog jag att vi var nära en lösning av problemet. Jag hade ju nu under veckor behandlat dessa med krypolja men det visade sig att de satt som berg. Oljan jag använt är PK-olja en utmärkt produkt från  http://industrishopen3.webnode.se/produkter/sprayer/  efter tips från nätet testar jag också Omega 636 men kan väl tro att skillnaden inte är så stor mellan dessa produkter. Det var nära att ge upp och helt enkelt plocka ur motor och lämna in till någon motorfirma för att borra ur dessa bultar helt och hållet, men en av mina egenskaper är envishet. Dessvärre är väl envisheten inte alltid det samma som tålamod men nu skall jag försöka stålsätta mig och låta envisheten vinna över otåligheten. Det är ju trots allt långt till våren och drömmar om nya utflykter med den

Nu är vintern här och i garaget väntar fordonen på åtgärder av olika slag. Idag har jag ägnat mig åt att lägga på lite skyddande underredsmassa på v4:ans lagningar innan rosten får tag i plåten igen. Frågor dyker upp i huvudet när jag ligger och upptäcker brister som borde åtgärdas till den kommande våren. Egentligen handlar det om vilken nivå man vill ha på sina klenoder. Skall de vara rullande renoveringsobjekt? Skall man vidmakthålla en slags rimlig bruksnivå i stil med något man också gjorde när dessa fordon mer allmänt trafikerade våra vägar? Eller är det nyskick som gäller? När jag ramlade in i detta samlarmani så var nog ambitionen att ha ett rimligt bruksskick på det objekt man satsat på. Observera att jag då ännu tänkte i singularis, ett objekt. När jag så började upptäcka att "fyndskicket" på den först inköpta Saaben var allt annat är gott bruksskick förvandlades rätt snart det hela till en genomgripande renovering syftande till ett slutresultat mer i nyskick ä

Potatislandet skulle plöjas innan tjälen gjorde det omöjligt. Teddy startades för att hämta plogen som förvaras i ladan och med stor koncentration backade jag in. Att jag tidigare i år bytt ljuddämpare på Teddy hade jag givetvis glömt med resultat att avgasröret böjdes och gick av då den nya dämparen skulle passera ladans port. Nu hängde det dock kar så att potatislandet blev plöjt men sedan blev det dags för reparation. Med god hjälp fick jag det gamla röret svetsat och det med en ny stos och nu är allt på plats bättre än tidigare. Vad gäller 92:an är toppen nu demonterad, fyra bultar följde efter viss tvekan med upp or sina gängor men lika många gick dessvärre av. Det var en ny erfarenhet att dessa bultar blivit nästan som fastskurna i sina gängor. Nu har dock ett ljus uppenbarat sig i tunneln och med god hjälp kanske vi kan se en lösning även på detta bekymmer. Cylinderloppen ser ju bra ut så om bara bultresterna kan lockas upp ur sina gängor kanske det blir en motor av de