fordon från fordom

Till sist får jag se mig besegrad av de trilskande resterna av topplockets bultar. Efter veckor av behandling med värme och olika typer av krypolja blev det tid för mer radikala åtgärder. Det finns en viss tröskel innan man tar nästa steg i en demontering som man inser är oåterkallelig. Har jag plockat sönder motorn ytterligare innebär det nya prövningar inte minst när allt så småningom skall återmonteras. Men nu vidtog först förberedelser som att demontera motorhuven vilket är nödvändigt för att kunna komma åt på ett bättre sätt. All plocka huven av en 92:a är betydligt mer avancerat än på den sentida 96:an som kan lyftas med ett enkelt handgrepp och utan ytterligare handräckning. Här måste ett av gångjärnen skruvas loss (två bultar) och sedan kan huven lirkas loss och med en blank och oskadd huv är det nödvändigt med ytterligare händer för att huven också fortsatt skall vara blank och oskadd. Hustrun bistod i detta moment. Saabs tidiga motorkonstruktion är delad i en underdel m

När jag inhandlat min första Saab, tvåtaktaren från 1967, och börjat undersöka "fyndet" så visade det sig att förutom en kass motor dolde sig andra problem under den blå lackeringen. Att bilen helt nyligen fått ett godkännande vid kontrollbesiktningen föreföll allt mer gåtfullt. Alltnog blev det några svängar med bilen tills det en dag blev motorstopp och bogsering hem. En fartfylld bogsering skall tilläggas. När bilen dött någon mil från hemmet ringde jag den gode och timide grannen R som genast, vänlig som alltid, kom till min räddning. Bogserlina monterades och färden hem anträddes. Väl ute på väg 87 ökade farten allt mer och jag kunde konstatera att R under sin lugna yta bar en själ dragen till fartens tjusning. Som förare i den bogserade bilen är man ju rätt utlämnad och det var bara att be en stilla bön att mina bromsar var någorlunda i samma skick som dragbilens. När farten tangerade för vägen tillåten maxhastighet hade min puls nått oanade höjder. Det gick dock b