Brev som berör
Jag får avsluta serien om brev som berättar om tider som varit med ett brev som verkligen berör. Brevet är skrivet av min farmor Klara till hennes mor Maria Dahlberg. Klara har skickats till Altuna i Börje för att ta hand om sin sjuka mormor Johanna. Klara var född i maj 1905 och var den 6 mars 1923, då brevet skrivs, snart 18 år fyllda. Johanna var född 1852 och alltså i en ålder av 71 år. Bilden av Per och Johanna är troligen från 1920-talet och vi kan nog ana att Johanna inte är frisk, "kräftan" har henne i sitt grepp. Brevet inleds: " Kära Mamma ! Må så gott är min högsta önskan. Nu har mormor slutat sina dagar klockan halv 9 idag gick hon till den eviga vilan. Nu har jag vakat alla nätter jag har inalles varit uppe 14 dagar eller d.v.s. nätterna också" Det är uppenbart att det varit två veckor som varit mer än ansträngande, hon skriver: " Men tänk vilka plågor ni är lycklig ni som inte har sett henne och hört hennes jämmerskri. I tisdags körde morfar