fordon från fordom

När förberedelserna är klara finns ju ingen anledning att skjuta upp det stora lyftet. Den 1172cc stora sidventilaren med 34 ystra hk väntade på bänken, nu i skinande grön färg. Jag vet inte riktigt hur färgen såg ut i original, nu är den i alla fall pentagrön och det ser rätt ok ut. Växellådan har kvar sin röda originalfärg. Det kräver en viss ansats att börja med att lyfta tillbaka motorn, den har inga givna fäste att lyfta i och i handboken hänvisas till lyftöglor att skruv i tändstiftshålen. Dessa tillbehör verkar inte finnas längre, det enda som bjuds är anpassade till Ford modell A vilka har en helt annan gänga. Med ett fäste i generatorfästet och en lyftstropp i bakkant inleddes dagens lyft. Ett lyftok är verkligen händigt när du kan balansera motorn och styra in den i motorutrymmet. Jag valde att lyfta hela drivpaketet med växellådan på plats och det gick trots att det är ganska trångt, inte minst mellan torpedväggen och motorn, ändå bra. Det gick rent av över förväntan

Det blev en tidig morgon i garaget idag. Efter en stunds eftertanke och koll i handboken men också lite konsultationer var det dags att göra det stora lyftet. När man som jag snöat in på ett bilmärke med sina egna konstruktionslösningar blir det som kanske är grundläggande för alla andra bilar det som kräver extra inlärning och så blev det med att lyfta ur drivpaketet i Anglian. Vad jag nu förstått är väldigt mycket i denna vagn ett arv från den tidiga bilhistorien med ikonen som stavas T-Ford som anfader. Eller är det en bilarnas anmoder?? Nåja det med bilars genus skall vi kanske inte ge oss in på, men ett kan konstateras: inte är de några "hen" i alla fall. Motorlyftet gick fint och även växellådan är nu urlyft. Det återstår endast lite detaljer innan det är dags att anträda färden mot lackverkstaden. Jag kan konstatera att den engelska handboken skiljer sig från Saabens motsvarande på ett avgörande sätt. Kanske har det att göra med det jag skrev om dominansen på marknade