fordon från fordom

Jag tillhör en av de närmare 47% som 1994 röstade nej till svenskt medlemskap i EU. Tanken på samarbete mellan länder för att bygga fred är rätt men tanken på en europeisk förbundsstat är inget som med självklarhet ger stöd åt fredstanken. Överstatliga regelverk och främmande förvaltningskultur bidrog nog ytterligare till mitt dåvarande ställningstagande. Nu är vi där och medlemskapet betyder både plus och minus. Nog har regelverksraseri och bitvis främmande förvaltningskultur betytt att farhågor besannats men många fördelar finns också i enkelhet för varor, tjänster och människor att röra sig inom EU. Det har varit bra för Sverige att det också funnits kritiska röster inom unionen, och en av de viktigaste har varit Storbritannien. Att de funnits med har varit en hindrande kraft för de som drivit på för en federativ utveckling, om britterna nu lämnar EU blir den rösten betydligt svagare i en union där samtidigt den politiska kraften rör sig från vänster till höger och från öppen