Gäddfiske
Gäddfiske har alltid varit ett intresse. I min nuvarande hembygd betraktas det som lite udda. Gäddan ses av många som oätlig skräpfisk som möjligen kan fiskas för att den skall bort ur fiskevattnen och lämna plats för det man menar är bättre fisk. Jag har fiskat gädda sedan barnsben och både vinter som sommar. Fram för allt har nog vinterns angelfiske varit höjdpunkten även om spöfiske efter rejäja gäddor inte är att förakta. Största gäddan på angel har varit nära tio kilo och jag har också tangerat den vikten på spöfiske. Barndomens sjö, Långsjön i Almunge, bjöd på ett bra gäddfiske. Det var sällan eller aldrig man kom hem utan fisk och rätt ofta hade man kontakt med de lite större fiskarna. Långsjön hyste också den mer svårfångade Aspen som kunde bli riktigt stora och bjöd på ett härligt motstång när de hamnade på kroken. Dom träffade man dock endast på under vår och sommar. När det gäller Asp kan man dock säga att den som matfisk är tämligen oduglig. Fiske är också en social sy