Pension med förhinder
En sak är säker: Det blir inte den sommar jag tänkt mig. Efter viss tvekan blir det nu ett avbrott i pensionärstillvaron när jag återgår till mitt gamla arbete igen. Av olika anledningar har det varit lite darrigt med att få en efterträdare på plats sedan jag slutade. Efter en tid är det nu ändå klart att det blir en ny kyrkoherde i den senare delen av Juli månad. Till dess har jag lovat att rykta uppgiften. Den senaste veckan har jag därför också ägnat tankarna åt det som varit. Det var i januari 2004 som jag först kom till Ragunda på min första prästtjänst. Här trivdes jag och blev kvar. Jag har aldrig ångrat att jag ägnade sex år till att mitt i livet utbilda mig för att gå in i denna, för mig, helt nya uppgiften. Att få finnas i en församling och att få vara med i människors liv på det sätt bara en präst kan, är verkligen något av det bästa man kan få göra. Inte minst handlar det om att verka för att göra evangeliet levande för nya människor, för nya generationer. I praktiskt a