"De haltes staf och de blindes ögon"
Att återanvända är ju inne, och nu tänkte jag mig en serie av prästporträtt som tidigare publicerats i hembygdsboken "Ravund". Vi börjar med en herde som gjort musikaliska avtryck i Ragunda genom orgeln i gamla kyrkan. Orgeln som varje sommar fortfarande ljuder i gudstjänsterna.
År 1737 kom till Ragunda en pastorsadjunkt för att avlasta
den sjuklige kyrkoherden Buscherus. Prästen ifråga bar samma namn som sin far,
den då kände kyrkoherden i Sunne Wilhelm Wargentin, och var halvbror till den
senare berömde astronomen och statistikern Pehr Wilhelm Wargentin.
Eftersom hans far, före tiden i Sunne, varit domkyrkokomminister i Åbo var det i denna stad som Wihelm Wargentin föddes år 1704.
Familjen lämnade Åbo 1711 då fadern fick tjänst som
kyrkoderde på Åland i Jomala församling. Detta blev dramatiska år för den unge
Wilhelm då tidigt 1700-tal också var ofredsår för det stora Svenska riket. Krig
rådde med bla. Ryssland, vilket ledde till att Åland anfölls och Wilhelm
Wargentin dä. tvingades år 1713 fly över till Sverige tillsammans med sina två
barn Wilhelm och Susanna Magdalena. Hans hustru Susanna Flacksenia hade avlidit
strax innan flykten.
Efter att familjen kommit till Sunne gifte sig fadern med
företrädarens änka och det var i detta gifte som den blivande astronomen och
statistikern Pehr Wargentin föddes.
För den unge Wilhelm blev det efter några barnaår i Sunne
dags för vidare utbildning, denna inleddes
på gymnasiet i Härnösand och student blev han i Uppsala 1723 och
fil.mag. 1731. Prästvigningen skedde i Härnösand 1735 och den första tjänsten
blev att förestå nådåret efter fadern i Sunne (Nådår betyder att änkan under
denna tid får bli kvar i prästgården och få avkastningen av dess jordbruk).
Den 10 juni 1739 avled kyrkoherde Buscherus efterlämnande barn och hustru. Som den tidens väg till befodran valde då adjunkten och vice pastorn Wargentin att gifta sig med en av företrädarens döttrar, Catharina Margareta Buchera, ”en stilla, saktmodig menniska” som efter ett mycket kort äktenskap avlider redan året efter sin far.
AC Frostera |
Wargentin gifter sig då Anna Catharina Frostera från Kemi i Finland. Hon var dotterdotter till prosten A.L.Burman i Offerdal. Det är Anna Catharina Frostera som idag finns porträtterad i Ragunda kyrka tillsammans med sin make. Det är också Anna Catharina som blir mor till kyrkoherde Wargentins två döttrar. Efter hennes död 1752 ingår Wargentin sitt tredje och sista äktenskap med Sofia Eleonora Rickman om vilken det berättas att hon efter två erhållna nådår gifter sig med efterträdaren till Wargentin, Salomon Klingenberg, men då denne dör får vi veta att inget ytterligare nådår beviljas henne.
I herdaminnet kan vi läsa att han ”ägde goda ämbetsgåvor,
var en god poet och hade ett behagligt uttal”. Vi vet också att han var
frikostig när det gällde omkostnader till kyrkorna, vid denna tid ingick i
pastoratet också Fors, Hällesjö, Håsjö och Stugun. Till Ragunda skänkte han
1754 den orgel som finns i gamla kyrkan. Orgeln kostade då 1500 dlr. Han avled
dock samma år och fick aldrig i levande livet höra detta instrument spela. I
Johan Nordlanders Norrlänska samlingar kan vi finna att det i Ragunda
berättas att läskunnigheten i pastoratet var skral när Wargentin tillträdde.
Det var inte många som kunde Fader vår och välsignelsen. Hans pastorala omsorg
blev omvittnad och han beskrevs vördnadsfullt av en församlingsbo som: ”De
haltes staf och de blindes ögon”
SE Rickman |
Prästen hade också mer konkreta funktioner och uppdrag i den tid Wargentin var verksam.
I samband med ting i Pålgård kunde misstänkta brottslingar
få möjlighet till själavårdande samtal med prästen och i detta sammanhang finns
bevarat en historia där det framgår hur detta också kunde tjäna domstolens
arbete. Den misstänkte hade i detta fall efter samtal med Wargentin hamnat i
häftig samvetsnöd. När de två nämndemännen som ledsagade den misstänkte till
prästgården återvände med honom till Wargentin fick de ett komplett erkännande
av brottet, ”och nu bekände han sitt brott samt fälldes och afrättades på
Krångedsheden”
Det finns också en berättelse om hans makt över
naturkrafterna. En gång skulle han ta sig över Ragundasjön från Stadsberget och
till Ragunda kyrka, men det stormade så att roddaren inte vågade ge sig ut.
Wargentin frågade då hur lång tid det skulle ta för denna färd. Roddaren sa att
en halvtimme skulle räcka. Då gick Wargentin lite avsides, och i samma stund
blev sjön ”lugn som en källa”. De gav sig iväg och när de hade en ”mäling” kvar
(c:a 30 meter) då hade halvtimmen gått och stormen bröt lös på nytt. Med knapp
nöd nådde de dock land.
Det är inte ovanligt att präster sägs ha särskilda gåvor som gränsar till magi. En nästan identisk berättelse finns också om den mer sentida prosten Tegnander. Vi kan i det som finns nedtecknat om Wargentin spåra en omtyckt själasörjare som verkade för att förbättra tillståndet i sitt pastorat.
Den 28 juni 1754 avlider Wargentin i Ragunda prästgård efter
17 år i pastoratet endast 50 år gammal. Det dröjer till den 22 september innan
han förs till sin sista vila under golvet i gamla kyrkan.
Till den moderna historien hör givetvis att Anna Catharinas
porträtt blev stulet vid inbrottet i Ragunda gamla kyrka 2001 och återfunnet på
Teneriffa 2005. Det skars vid stölden ur sin ram, medan hennes makes porträtt
lämnades kvar.
Men Anna Catharina är också en del i en JO-anmälan som
länsantikvarien i Jämtland gjort. Detta har sin upprinnelse i att i samband med
polisutredningen efter inbrottet i kyrkan, lyckades polisen att slarva bort den
kvarlämnade ramen tillsammans med ytterligare bevismaterial.
Nu är hennes porträtt restaurerat av kunniga händer vid
länsmuseet i Härnösand och pryder tillsammans med sin makes
porträtt, åter sakristian i vår gamla kyrka.
L.Bygdén, Hernösands stifts herdaminne; J.Nordlander,
Norrlänska samlingar
Kommentarer
Skicka en kommentar