Den nya boplatsen

Det finns en psalm som jag verkligen har som favorit "Du gav mig o Herre, en teg av din jord" nr 596 i vår psalmbok. Den fortsätter: ".. som jag nu min egen får kalla" , så blev det då igen och på något sätt har vi fått skapa en ny tillvaro med en ny hembygd, ett nytt "hemma".
Det såg inte mycket ut för världen vårt "nya" hus. Ganska nedgånget och med jättelika perspektivfönster som inte gjorde huset vackrare tog det emot oss hösten 2008 . Vi flyttade ut ur prästgårdens 320 m2 till de två rummen som här var beboeliga.

Vi hade den turen att vi fick en fantastisk snickare till vår hjälp. En man som man kunde ställa klockan efter. Mest beundransvärd i sin yrkesskicklighet och i sin rent otroliga förmåga att planera, en logistikens mästare. Aldrig under hela projektet hände det att han fick avbryta för att han glömt något eller att han inte planerat sig samman med övriga hantverkare. Köket hade fått någon form av upprustning på 1980-talet. Nu var allt i stort behov av uppsnyggning och förbättring.  Det blev riktigt fint och efter viss diskussion fick jag genom mitt djärva tapetval.
Till det yttre blev förändringen stor med nya fönster och takbeklädnad, Några år senare blev det också ny färg och nu blev allt väldigt mycket bättre.
Men ännu fattades något. Längtan efter mer liv på gården födde tanken på höns. Visserligen fanns ju hundarna och hästarna, men höns är ju något som kan ge det lilla extra vad gäller en gård med liv. Nu fick jag möjligheten att köpa ett bättre begagnat hönshus och strax var det på plats.