Inlägg

Visar inlägg med etiketten minnen

På jakt efter 04870

Bild
Det finns bilar man minns. Den första bilen jag for i har jag inga minnen av, en Ford Eifel av förkrigsmodell, däremot finns det tydliga minnen av den bil som ersatte Eifeln. I juni 1954 köpte far en Saab 92 De Luxe 1951 års modell som lämnat Trollhättan först den 8/9 1952. Den var först registrerad i Stockholm med ett A-nummer. Kanske hade plåtslagaren på Kvarnbogatan i Uppsala flyttat dit från Stockholm eftersom fordonen på den tiden hade registreringsnummer som var knutna till ägarens mantalsskrivning. Nu hade den i alla fall fått numret C16959. Bilden på mig utanför lägenheten på Auroragatan i Uppsala lär vara tagen 1957-58, jag lär vara runt 4 år där jag står med väl upphissade byxor med korslagda hängslen.  Länge har jag funderat vad det kunde ha blivit av just den bilen efter att den i maj 1959 byttes ut mot en blå och blänkande Volvo av den då nyligen introducerade modellen PV544.  Saaben hade då varit en följeslagare till arbete och vid ledigheter. Flera semesterreso...

Sommarminnen 2

Bild
Att vintrarna i vår barndom var snöfyllda och kalla och som hämtade från en julbonad vet vi ju alla, men också somrarna var ju så där perfekta som dom aldrig är numera. Jag minns alltid sommarens innehåll i två vitt skilda företeelser, som skördearbete hos moster och morbror och som semesterresa med mor och far. Att få vara med i höanden var nog den verkliga höjdpunkten när man fick ratta traktorn och dela de helt underbara kafferasterna och så däremellan en slurk svagdricka som förvarades under någon hässja. Minnet kan möjligen skönja någon dag av avbrott när den sommarvarma solen gick i moln och ett ljummet regn lade sig över slätten. Men inte kunde de ha varit många dagar, och också dessa dagar rymmer ljuva minnen av utflykter till staden eller bara en lusttur i Saaben för att se hur skörd och växt tedde sig i socknen med omnejd. I familjealbumet finns en härlig bild av en utflykt. Även om jag nu är till åren är tillfället bra mycket äldre än mig och mitt minne, men det  är så d...